Vi måste ses för att skapa förändring

Har du funderat på varför det digitala mötet aldrig känns lika bra som det fysiska? Att det är något som fattas när vi möts på teams? Kelly Tainton, forskare och en av Sveriges mest kända experter på motivation förklarade varför i ett högintressant frukostseminarium. Det blev en knapp timme som fick de 80 besökarna att tänka till – särskilt de som försöker driva förändring i sin organisation. Ta tio minuter och läs varför det fysiska mötet och kommunikation är direkt avgörande i ett lyckat förändringsarbete.

Vi människor har en urkraft som vi använder oss av för att fungera i ett samhälle. Vårt perceptionssystem. Vi tar hela tiden in vad vi kan se, känna, smaka, höra och uppfatta, och vi gör det med en enorm kraft. Räknat i digital överföringshastighet kan vi undermedvetet ta in 11 miljoner bitar/sekund. Men när vi medvetet ska ta in information, för att komma ihåg och berätta om den, då är siffran en helt annan - den är faktiskt så låg som 15-40 bitar/sekund.

Daniel Levin och Daniel Simon, två psykologer från Harvard utförde 1998 the Change Blindness Experiment, där de ville testa hur väl människor kan upptäcka förändringar i sin visuella miljö. Deras hypotes var enkel, om en förändring inträffar under en kort distraktion kan våra ögon missa att upptäcka den.

Experimentet gick ut på att en person frågade om vägen till en kyrka. Med en karta i handen gick han fram till slumpvist utvalda människor på gatan. Medan de tittade på kartan blev de avbrutna av två andra personer som gick emellan dem med en stor skylt. När skyltbärarna hade passerat hade mannen med kartan bytts ut mot en helt annan person. Man kan tycka att de borde ha upptäckt bytet, men varannan försöksperson märkte ingenting.

Vi har en motivationsmotor i hjärnan.

Vi människor är helt beroende av vår omgivning för att överleva. Området i kroppen som tar in alla dessa signaler heter striatum. Det är en inre del av hjärnan som bland annat reglerar belöningar, motivation, impulser och motorik. Striatum anses vara central för beslutsfattande, vilket gör att forskningen kring vårt perceptionssystem är högintressant i samband med förändringsarbete. Men för att striatum ska stimuleras behöver intrycken vara fysiska. Om ett företag ska kunna driva ett lyckat förändringsarbete, då måste människor ses. Vi behöver umgås, träffas och uppfatta de undermedvetna signalerna. I den explosiva utveckling som digitaliseringen medför behöver vi förstå de här mekanismerna, och vad vi förlorar på att ständigt ses på Teams. Vi möts alltför ofta i digitala sammanhang där vi förlorar stora mänskliga värden.

Förändringsarbete fungerar inte på teams.

Ju mer vi tränar vårt striatala tänkande, desto bättre förutsättningar får vi att bli framgångsrika. Benjamin Bloom tog redan på 1950-talet fram sex olika nivåer av teoretisk kunskap, där att minnas är det lägsta och enklaste medan skapa är det högsta och mest komplexa.

I den digitala utvecklingen blir det lätt att förstå varför de fyra första nivåerna går att ersätta enkelt och effektivt med AI. Vinnarna blir de som kan tänka kreativt och ställa hypoteser. För att nå framgång i ett förändringsarbete behöver organisationer underlätta för människor att kommunicera med varandra, och de behöver ses i fysiska möten där striatum kan triggas och få oss att nå nivåer av högre tänkande. På Teams fungerar det inte lika effektivt.

Från kommunikation till manipulation.

Företag som vill påverka sina kunder kan med fördel använda sig av budskap som stimulerar striatum. När kommunikationen bygger på en förståelse för människors behov, då kan den nå djupare och förändra beteenden. Samtidigt finns det ett etiskt ansvar att inte manipulera människor med missvisande information.

Under våren 2018 avslöjas att företaget Cambridge Analytica samlat in personlig information om miljoner Facebook-användare, vilket blev en så stor skandal att det ledde till analysföretagets konkurs. Några år innan, inför valet 2016, hade analysföretaget försett Republikanerna med data som många menar var direkt avgörande för valets utgång. Det såg länge ut som att Hillary Clinton skulle bli den första kvinnliga presidenten i amerikansk historia, och särskilt stort ledde hon bland kvinnor. Republikanerna behövde helt enkelt vinna över högutbildade kvinnor, annars skulle de förlora valet. I personlighetstester som Cambridge Analytica analyserat var rädsla något som förenade de kvinnliga väljarna, plus att de flesta hade ordning och reda som personlighetsdrag. Då gjorde republikanerna en dramatisk valfilm tillsammans med vapenorganisationen National Rifle Asssociation, som direkt utgick från datan och hade ett narrativ som triggade tittarnas striatum. I reklamfilmen blev en kvinna utsatt för ett inbrott, otrygg av att inte ha ett vapen i huset. Filmen avslutade med en direkt uppmaning ”Låt inte Hillary Clinton lämna dig försvarslös”. Resten är historia. Hillary förlorade valet, Trump blev president och i det närmaste en galjonsfigur för hur gränslös kommunikation och förvrängda sanningar kan användas i syfte att vinna röster.

Frågan är vad som är mest oroväckande? Att företag är manipulativa – eller att vi människor är lätta att manipulera?

På Reaktion arbetar vi också med data för att förändra människors beteende och påverka dem att fatta kloka köpbeslut. Och vi vet vilken kraft kreativ kommunikation har. Men vi vet också var gränsen går, och vi utgår alltid från ett varumärkes värderingar när vi skapar kreativ datadriven kommunikation. Om du också vill driva ett lyckat förändringsarbete med hjälp av kommunikation, hör av dig!